Sommaren 2008 var inte den roligaste någonsin, men det finns några ljusglimtar som värmer lite extra så här i vintertider. Det slog mig nyss med oväntad styrka när jag lyssnade på Iron&Wine som var en stor del av mitt musiklyssnande just då. Jag tänkte på när jag kom till Göteborg, båda gångerna, men särskilt när jag åkte direkt från min sista arbetsdag på jobbet till Erik och Way out West. Att komma fram dit var en sådan lycka. Jag älskade det verkligen. Den där augustikvällen, de där dagarna...
Jag måste nästan ringa honom genast för att höra hans röst. Det finns inget som den. (Och allra mest tycker jag om när han säger "ris", det låter så härligt på skånska).

Såg klart Twin Peaks häromdagen och slutet var fantastiskt. Där har man verkligen lyckats skapa en serie som inte går av för hackor, och som slutar väldigt värdigt. Och hemskt på samma gång. "Fire Walk With Me"-filmen ska bli spännande att se.... Mm.

Resten av min kväll består av: att ringa Erik, att plugga lite till, att gå och träna och titta på musikministeriet. Och efter det: att sova.

Jag borde byta ut den.

Eller kanske gå till vårdcentralen först...