Pandemonium

Nu sitter jag här i skolan när Hampus försöker att diskutera "To kill a mocking bird" med mig, men jag är lite disträ så han klagar lite för döva öron. Hihi. Och nu läste han vad jag skrev också. Och skrattar lite grann. Ännu en måndag. Veckan har gått lika fort som den brukar. Minns inte riktigt vad jag har gjort, men helgen har varit ganska bra i alla fall. Lördagen var väldigt skön, att bara slippa tänka på skolan alls en dag i veckan är underbart. Jag var med Emil och tittade på Queen-DVD (Freddie Mercury hade världens fulaste brottardräkter på sig och så var det en video där man hade ersatt wurlitzer-pianot i "my best friend" med en flygel. Oh, vad äkta. Haha), tittade på romantisk 80-talsanime, spelade musik och fick besök av min käre far som tog sig en titt på volympedalen. På kvällen kom det en massa folk med ett antal liter läsk och kilo chips. Vi tittade på saw som var en ganska bra film, problemet med läskiga filmer är bara att jag börjar tänka på dem på nätterna när jag ska sova och så skrämmer jag upp mig själv så att jag inte får en blund i ögonen. Lösningen brukar vara att jag får tvinga mig själv att tänka på hur de sociala problemen i Sydafrika har utvecklats, eller något annat som är ungefär lika roligt som en tegelsten. Då brukar det fungera. Hursomhelst. Igår var jag mest hemma, lekte lite med Nuendo och gjorde lite historia. Det var ganska skönt det med, fast jag tycker inte om att känna att jag inte gjorde lika mycket som jag borde ha gjort.

Vi har löss i famlijen också... Jobbigt värre. Eller, jag vet inte om de är kvar längre, det återstår att se. Elias fick det från skolan och så lyckades mamma också dra på sig det efter att ha legat och läst för honom. De har visserligen kurerat sig nu, men alla familjemedlemmar måste tydligen luskammas varje dag i två veckor framöver. Suck. Jag kommer att behöva tupera håret femton gånger varje dag eller något för att det inte ska ligga platt och fult över min stackars arma hjässa. Blääääää.

I morgon är det studiedag också. Jihaa. Det blir nog att dra till simhallen med en massa folk. Häng på du med vetja.

Började fila lite på en låttext också, men jag vet inte om den blir så bra

As time goes by I realize I must surrender
The pandemonium is hidden and unseen
My mind is full of windswept dreams and hazy visions
I'll let them run away with the gentle rain




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback