Den här helgen har varit väldigt skön och vårig. Otroligt tillfredsställande. Igår hjälpte jag att Erik fixa i ordning sin lägenhet (nu börjar den faktiskt bli riktigt fin!) och lite senare blev det grillning i eftermiddagssolen på Berghem med några T5:or. Efter ett tag begav jag hem för att piffa till mig lite och sedan gå och äta tårta och förfesta hos Madde som fyllde 23. Vi gick till en tandläkarfest en stund och sedan gick jag till villan där det var klubb hybris. Gick in alldeles ensam (det kändes lite skumt faktiskt) och insåg att jag inte kände så många som var där. Efter vad som kändes som en evighet men säkert inte varade längre än femton minuter kom Erik dit, han hade varit på fest ända borta på Carlshem. Så vi hade det väldigt trevligt trots allt och dansade och pratade och drack öl. Och idag skedde ett mirakel - det blev en riktigt bra dagen-efter-söndag! Jag och Erik gjorde egen potatissallad och någon sorts vegetarisk quornbiff och satte oss ute på hans innergård och hade lite picnic, läste DN och pratade om allehanda ämnen. Det var väldigt mysigt.
Det som är så konstigt är bara att det finns en hel del grusiga snödrivor lite här och var, bland annat hade vi en som var 3 meter hög och säkert fem meter i diameter på gräsmattan bredvid. Och trots att det bruna gräset blir varmt av solen så kröp det fram lite blött och kallt underifrån när man satt på filten.
Jag undrar hur lång tid det tar innan all snö är borta. Igår när jag var ute och sprang konstaterade jag att det såg ut som rena rama midvinterjanuari i skogen, och på vissa platser finns det enorma mängder, exempelvis en grusplan inte så långt härifrån som verkar vara ett ställe där en massa lastbilar kommer och tömmer sina flak med snö. Det lär inte försvinna förrän man åker härifrån. Eller?

Och en kväll som denna, när jag känner mig alldeles för mätt på Oboy och nybakat bröd, är det härligt att blicka ut genom fönstret och se kvällssolen smeka hustaken. Imorgon börjar en ny vecka och jag ser fram emot att sätta tänderna i endokrina sjukdomar (och då menar jag det faktiskt).